CARL KÄLLSTRÖM – KÄLLSTRÖM FOTO
Carl Källström
Carl Källström föddes 1891 i Vrigstad. Tidigt blev han fotointresserad och fick då och då uppdrag i bygden. Snart skaffade han sig en ordentlig utbildning genom att ta anställning hos olika kända fotografer. En tid arbetade han hos hovfotografen Källman i Karlskrona, senare hos den välkände Hertzberg i Stockholm. Det blev en grundlig, flerårig skola, som ledde till att Källström blev en mycket skicklig fotograf
Så småningom återvände Carl Källström till den småländska hembygden. år 1921 flyttade han till Sävsjö och öppnade där "Källströms Atelje & Fotomagasin " i ett litet obetydligt rosarappat hus, som senare fick adressen Odengatan 35 (sista hyresgästen var Karl–Erik Spik, som sålde skor där, tills huset skulle rivas 1989).
Källström var i början inte ensam fotograf i samhället. Men Klas Svenander vid Torget, som varit livligt verksam kring sekelskiftet 1900, började nu bli till åren och var inte någon svårare konkurrent. Wiklunds Eft. i Nässjö, som sedan flera år haft en filial i Sävsjö i uthuset till Odengatan 37, Wiklunds och Källström blev alltså grannar, gav upp efter ett par år. De hade öppet endast söndagseftermiddagarna samt första fredagen i varje månad, då det var marknad i samhället. Källström däremot höll "Öppet vardagar, 9–6, Söndagar 11–3 " enligt annonser i almanackor och lokaltidningar. Det var generösa öppettider, som han höll i många år och som inte var lätta att konkurrera med. Men nog undrar man hur Källström fick tid för familjen, d v s hustru Elsa och barnen Stig, Sven, Ingrid, Brita, Gösta och Astrid, och sina många intressen utanför hem och yrke.
Omkring 19301ämnade Källström de trånga utrymmena i det lilla rosa huset och flyttade affären och ateljen till bättre och mera centrala lokaler, som inretts på gaveln till magasinslängan, som hörde till dåvarande Ö. Järnvägsgatan 18 (ungefär där Posten nu ligger). Här låg "Källström Foto", som det nu hette, kvar i drygt fyrtio år till 1971, då allt skulle rivas för att ge plats åt nybygget för sparbank och post.
Som nämnts, Källström hade många intressen utom yrket. Bland annat var han en engagerad ledamot i Sävsjö Hembygdsförenings styrelse i mer än trettio år. Han invaldes redan 1927 och kom att inneha olika befattningar. En följd av år tjänstgjorde han som intendent, vilket passade bra, eftersom familjens villa var granne med Hembygdsparken. En tid skötte han kassörssysslan, sonsonen Jonas blev en sentida värdig efterträdare på den posten. Ett bevis på Källströms stora hembygdsintresse är de många ovärderliga fotona från samhället och bygden som har honom till upphovsman och som förvaras i Hembygdföreningens arkiv. Och så förstås dokumentärfilmerna. Och den gamla ängaladan i Hembygdsparken, som förvärvades genom honom.
SKRÄDDARESONEN SOM OCKSå BLEV SKRÄDDARE
Året var 1872. Våren hade kommit och i backstugan Stubbängen i utkanten av gården Nygårds ägor vid vägen mot Elmesås i Skepperstads socken bodde familjen Magnusson. Skräddaren Carl Fredrik Magnusson, 32 år. Hustrun Lisa Svensdotter och sonen Frans Johan Arvid som var född den 8 mars detta år. Han hade haft en syster, Helena, som föddes på sommaren 1870 men som dog redan på hösten samma år.
Fredagen den 26 april, (enligt ett extra sockenprotokoll i Skepperstad), begav sig Carl Fredrik till Växjö för att köpa tyger. Han hade ca 150 riksdaler med sig. En granne till honom, Anders August Johansson, 22 år och nygift med Maria Tell i backstugan Viken under Elmesås vid Linnesjöns sydöstra kant, gjorde honom sällskap från Asa kyrkby. Båda ska under lördagen ha setts vid Sandsbro strax utanför Växjö. Härefter sker sedan ett mord på skräddaren, troligen på lördagen den 27 april. Uppgi$en om att Carl Fredrik blivit skjuten med en pistol finns rapporterad.
Anders August Johansson misstänktes men var försvunnen. I ett brev till hustrun Mariå framkom att han lämnat Sverige och fanns i Nordamerika. Någon rättegång kunde därför aldrig hållas. Han förklarades avförd från Solkaryds rote den 12 november 1873. Fortfarande finns det folk i Skepperstad som hört talas om händelsen och som kan berätta att kroppen hittades en tid efter dådet då några kor betedde sig underligt vid en rishög. Några drängar från Skepperstad ska sedan ha kört ner med häst och vagn till platsen och hämtat hem den döde.
Den 12 januari året efter födde Maria Tell en dotter, vars fader var Anders August Johansson. Hon fick namnet Anna Mathilda Andersdotter öch som tolvåring emigrerar hon till Nebraska. Kanske var det pappan hon reste till?
Frans och hans mor Lisa bodde kvar på Stubbängen till 1878 då mamman gifte om sig med Karl Magnusson från Kallsjö och de flyttade till torpet Sjöskog under Hjälmåkra Norregård. År 1885 fick Frans flytta till sin mormor Anna Stina Johannisdotter, änka efter fanjunkaren och salpetersjudaren Jonas Säll. Hon bodde då i backstugan Lilla Nygård, helt nära födelseplatsen Stubbängen. Mycket talar för att det var hon som hjälpte Frans in på faderns yrkesbana. Han fick nämligen komma till Eksjö, där han också konfirmerades 1887 och står skriven som skräddarelärling hos skräddaremästaren C.M. Fagerberg.
1890 flyttar Frans till Vallsjö socken i Sävsjö där han fortsatte i lära hos skräddaremästare Palmqvist, som var verksam i en fastighet vid torget. År 1893 gör han sin första värnpliktsövning, som sjukbärare vid Kungliga Första Göta Artilleriregemente i Göteborg. Den 20 augusti 1897 gifte han sig med Selma Trolle. Dotter till möbelsnickare Josef Otto Trolle och hans hustru Anna född Storck. De fick sex barn, fyra flickor och två pojkar. Då hade Frans etablerat sig som egen skräddare på Köpmangatan 3 och tagit sig namnet Sättergren.
F.J. Sättergren med anställda. Köpmangatan 3
I början av år 1904 reste han till Paris där han gick en tillskärarkurs hos skräddaremästare Arthur Porret på Rue du Bouloi. Samma år föddes Frans och Selmas äldste son som gavs namnet Arthur efter den uppskattade läromästaren. Kontakten med familjen Porret fortsatte sedan under många år. Bland de saker som Frans hade med sig hem från Paris fanns en stor flaska eau de cologne, som fortfarande på 1980–talet hade sin goda doft kvar.
Skrädderiet utökades och tidvis var ett 10–tal skräddare anställda. Matlaget kunde därför vara ganska stort eftersom skräddarna oftast också åt med familjen. Kundkretsen vidgades och provtagning och leverans skedde ibland på långa avstånd. Ofta åkte skräddare och kund halva vägen var. Ur en dagbok från 1905 går det att hitta namn som direktör Axel Bergelin i Sävsjö, en bonjourkostym för 59:84. Arkitekt Linden i Stockholm, en paletå för 43:51. Bromsare Glad i Nässjö, en kavajkostym för 46:– och stationsinspektör Wikander i Sävsjö, väst och byxor för 24:68.
År 1914 flyttade familjen och skrädderiet till Lomells hus på Kopparslagaregatan där de fanns till 1922 då det åter var dags att ta nya lokaler i besittning. Denna gång på Ö. Järnvägsgatan i huset som ägdes av John Ringius. Huset är rivet men stod där norra delen av nuvarande Posten finns. Härifrån flyttade skrädderiet till grannhuset söder därom men på samma gata och med ingång i hörnan Storgatan/ Ö. Järnvägsgatan. Där fanns skrädderiet sedan till mitten av 1930–talet då en lokal på Storgatan 3 blev ledig.
F.J. Sättergren. Hörnan Ö. Järnvägsgatan/Storgatan
Som en kuriositet kan nämnas att när skrädderiet i mitten av 1940–talet flyttades till bostaden på V. Parkgatan 2 etablerade JLS, Jönköpings läns slakteriförening, en charkuteriaffär i denna lokal med sonen Arthur som föreståndare. Längs V. Parkgatan bodde flera skräddare och kvarteret som omges av Högaholmsgatan, Djurgårdsgatan, Västra och Östra Parkgatorna har därför fått namnet Skräddaren.
F.J. Sättergren, Gunnar Forsell, Oskar Karlsson och Svea Vidmark
Bland de anställda skräddarna fanns bland andra Gunnar Forssell, Oskar Karlsson, Per Gran, Knut Delavaux. Svea Wallersjö, född Vidmark och Elin Andersson började omkring 1920 som sömmerskor i herrskrädderi då de kom från en utbildning i Piteå. F.J. Sättergren var aktiv i yrket fram till början av 1950–talet. Han dog i sitt hem på juldagsmorgonen 1952.
Anvisning om rätt klädsel.
Källor: Protokoll från extra kommunalstämma i Skepperstad den 16 juni 1872
Brottsutredningar. Korrespondens mellan skräddaremästare Porret och F.J. Sättergren
Dagbok för F.J. Sättergrens skrädderi,
EMIBAS. Emigrantregister, EMIHAMN. Register – över emigranter via svenska hamnar
Nilsson, Elna. Sävsjö ett samhälles liv och utveckling vid stambanan. 1997
Intervjuer med flera Sävsjöbor
Bertil Zettergren
E:post: bertil.zettergren@gmail.com
SKRÄDDARESONEN SOM OCKSå BLEV SKRÄDDARE
Året var 1872. Våren hade kommit och i backstugan Stubbängen i utkanten av gården Nygårds ägor vid vägen mot Elmesås i Skepperstads socken bodde familjen Magnusson. Skräddaren Carl Fredrik Magnusson, 32 år. Hustrun Lisa Svensdotter och sonen Frans Johan Arvid som var född den 8 mars detta år. Han hade haft en syster, Helena, som föddes på sommaren 1870 men som dog redan på hösten samma år.
Fredagen den 26 april, (enligt ett extra sockenprotokoll i Skepperstad), begav sig Carl Fredrik till Växjö för att köpa tyger. Han hade ca 150 riksdaler med sig. En granne till honom, Anders August Johansson, 22 år och nygift med Maria Tell i backstugan Viken under Elmesås vid Linnesjöns sydöstra kant, gjorde honom sällskap från Asa kyrkby. Båda ska under lördagen ha setts vid Sandsbro strax utanför Växjö. Härefter sker sedan ett mord på skräddaren, troligen på lördagen den 27 april. Uppgi$en om att Carl Fredrik blivit skjuten med en pistol finns rapporterad.
Anders August Johansson misstänktes men var försvunnen. I ett brev till hustrun Mariå framkom att han lämnat Sverige och fanns i Nordamerika. Någon rättegång kunde därför aldrig hållas. Han förklarades avförd från Solkaryds rote den 12 november 1873. Fortfarande finns det folk i Skepperstad som hört talas om händelsen och som kan berätta att kroppen hittades en tid efter dådet då några kor betedde sig underligt vid en rishög. Några drängar från Skepperstad ska sedan ha kört ner med häst och vagn till platsen och hämtat hem den döde.
Den 12 januari året efter födde Maria Tell en dotter, vars fader var Anders August Johansson. Hon fick namnet Anna Mathilda Andersdotter öch som tolvåring emigrerar hon till Nebraska. Kanske var det pappan hon reste till?
Frans och hans mor Lisa bodde kvar på Stubbängen till 1878 då mamman gifte om sig med Karl Magnusson från Kallsjö och de flyttade till torpet Sjöskog under Hjälmåkra Norregård. År 1885 fick Frans flytta till sin mormor Anna Stina Johannisdotter, änka efter fanjunkaren och salpetersjudaren Jonas Säll. Hon bodde då i backstugan Lilla Nygård, helt nära födelseplatsen Stubbängen. Mycket talar för att det var hon som hjälpte Frans in på faderns yrkesbana. Han fick nämligen komma till Eksjö, där han också konfirmerades 1887 och står skriven som skräddarelärling hos skräddaremästaren C.M. Fagerberg.
1890 flyttar Frans till Vallsjö socken i Sävsjö där han fortsatte i lära hos skräddaremästare Palmqvist, som var verksam i en fastighet vid torget. År 1893 gör han sin första värnpliktsövning, som sjukbärare vid Kungliga Första Göta Artilleriregemente i Göteborg. Den 20 augusti 1897 gifte han sig med Selma Trolle. Dotter till möbelsnickare Josef Otto Trolle och hans hustru Anna född Storck. De fick sex barn, fyra flickor och två pojkar. Då hade Frans etablerat sig som egen skräddare på Köpmangatan 3 och tagit sig namnet Sättergren.
F.J. Sättergren med anställda. Köpmangatan 3
I början av år 1904 reste han till Paris där han gick en tillskärarkurs hos skräddaremästare Arthur Porret på Rue du Bouloi. Samma år föddes Frans och Selmas äldste son som gavs namnet Arthur efter den uppskattade läromästaren. Kontakten med familjen Porret fortsatte sedan under många år. Bland de saker som Frans hade med sig hem från Paris fanns en stor flaska eau de cologne, som fortfarande på 1980–talet hade sin goda doft kvar.
Skrädderiet utökades och tidvis var ett 10–tal skräddare anställda. Matlaget kunde därför vara ganska stort eftersom skräddarna oftast också åt med familjen. Kundkretsen vidgades och provtagning och leverans skedde ibland på långa avstånd. Ofta åkte skräddare och kund halva vägen var. Ur en dagbok från 1905 går det att hitta namn som direktör Axel Bergelin i Sävsjö, en bonjourkostym för 59:84. Arkitekt Linden i Stockholm, en paletå för 43:51. Bromsare Glad i Nässjö, en kavajkostym för 46:– och stationsinspektör Wikander i Sävsjö, väst och byxor för 24:68.
År 1914 flyttade familjen och skrädderiet till Lomells hus på Kopparslagaregatan där de fanns till 1922 då det åter var dags att ta nya lokaler i besittning. Denna gång på Ö. Järnvägsgatan i huset som ägdes av John Ringius. Huset är rivet men stod där norra delen av nuvarande Posten finns. Härifrån flyttade skrädderiet till grannhuset söder därom men på samma gata och med ingång i hörnan Storgatan/ Ö. Järnvägsgatan. Där fanns skrädderiet sedan till mitten av 1930–talet då en lokal på Storgatan 3 blev ledig.
F.J. Sättergren. Hörnan Ö. Järnvägsgatan/Storgatan
Som en kuriositet kan nämnas att när skrädderiet i mitten av 1940–talet flyttades till bostaden på V. Parkgatan 2 etablerade JLS, Jönköpings läns slakteriförening, en charkuteriaffär i denna lokal med sonen Arthur som föreståndare. Längs V. Parkgatan bodde flera skräddare och kvarteret som omges av Högaholmsgatan, Djurgårdsgatan, Västra och Östra Parkgatorna har därför fått namnet Skräddaren.
F.J. Sättergren, Gunnar Forsell, Oskar Karlsson och Svea Vidmark
Bland de anställda skräddarna fanns bland andra Gunnar Forssell, Oskar Karlsson, Per Gran, Knut Delavaux. Svea Wallersjö, född Vidmark och Elin Andersson började omkring 1920 som sömmerskor i herrskrädderi då de kom från en utbildning i Piteå. F.J. Sättergren var aktiv i yrket fram till början av 1950–talet. Han dog i sitt hem på juldagsmorgonen 1952.
Anvisning om rätt klädsel.
Källor: Protokoll från extra kommunalstämma i Skepperstad den 16 juni 1872
Brottsutredningar. Korrespondens mellan skräddaremästare Porret och F.J. Sättergren
Dagbok för F.J. Sättergrens skrädderi,
EMIBAS. Emigrantregister, EMIHAMN. Register – över emigranter via svenska hamnar
Nilsson, Elna. Sävsjö ett samhälles liv och utveckling vid stambanan. 1997
Intervjuer med flera Sävsjöbor
Bertil Zettergren
E:post: bertil.zettergren@gmail.com
Sävsjö Hantverksförening och för sjukkassan.Kommunalpolitiken var ett annat intresse. Bland annat var Källström ledamot i Vallsjö kommunalfullmäktige och kommunalnämnd. När Sävsjö blev stad 1947, ingick han i den nya stadens första fullmäktige som en av folkpartiets representanter, han var också ledamot i styrelsen för partiets lokalavdelning. Källström var alltså, som synes, aktiv och engagerad på många områden, men på något sätt fick han ändå tid för privatintressena. Han var en friluftsmänniska och ägnade sig gärna och med framgång åt både jakt och fiske, i älgjakten deltog han ända tills sjukdomen satte stopp berättas det
Carl Källström
Carl Källström blev 69 år gammal och avled 17 juli 1960 efter att ha varit svårt sjuk de båda senaste åren. I minnesrunan i Smålands Dagblad ges en god bild av honom: "en man av gedigen tåga, orädd och vänfast och med ljust vänligt sinne". "Källström foto" levde dock kvar i ännu många år. Äldsta dottern Ingrid hade redan efter avslutad skolgång börjat som medhjälpare i affären och ateljen. Det blev en god skola och även hon blev en skicklig fotograf. Med åren fick hon ta allt större ansvar och blev till god hjälp. Särskilt under faderns sista år, då sjukdomen började sätta sina spår. Slutligen skötte hon det hela helt på egen hand. Efter Carl Källströms död övertog Ingrid rörelsen, som hon sedan med framgång drev till långt över pensionsåldern till hösten 1999, då hon oväntat avled. "Källström Foto", som sedan 1973 varit inrymt i moderna lokaler i Storgatan 1, upphörde.
Elna Nilsson